Förklaring4 september 20266 min läsning

I vår butik i Bathmen står det hundraåttioåtta jenever på hyllan. Tjugosju av dem har ordet jong eller jonge på etiketten, fördelade på arton olika hus. Det är hörnan av hyllan där flest flaskor går igenom, och samtidigt hörnan där flest missförstånd finns.

För ung betyder inte här det man tror. Det säger ingenting om flaskans ålder och ingenting om hur länge drycken har legat någonstans. Det är en receptur, och den ligger fast ända ner till decimalen.

Ung är ingen ålder utan ett recept

På whisky står det en siffra på flaskan, och den siffran är ett antal år. Med jenever fungerar det annorlunda. Ung jenever får lämna huset dagen efter blandningen. Det finns ingen minsta tid på trä, ingen väntetid, inget tidskrav alls.

Ordet ung kommer från åren efter andra världskriget och betydde då: ny, av den nya typen. Under kriget fanns det knappt någon spannmål att få till moutwijn, det traditionella basdestillatet. Andelen moutwijn i genevern sjönk därför kraftigt. När spannmålen kom tillbaka visade det sig att en del av drickarna under tiden gillade den lättare smaken bättre. Så uppstod två drycker sida vid sida: den nya stilen, som kom att kallas ung jenever, och förkrigsreceptet med mer moutwijn i, som kom att kallas gammal jenever.

Väderkvarnen Molen De Noord mellan byggnaderna vid Noordvest i Schiedam
Molen De Noord vid Noordvest i Schiedam. Schiedams väderkvarnar är byggda så höga eftersom de måste sticka upp ovanför lagerhusen för att ändå fånga vind. Foto: Willem Adrianus Korpershoek (CC BY-SA 4.0), via Wikimedia Commons

Gammal och ung är alltså inte steg på samma skala. Det är två olika tillverkningssätt som av en slump har fått namn som låter som tid.

Högst femton procent maltvin

Vad ligger då fast? För ung jenever gäller fyra hårda krav.

  • Högst femton procent maltvin.
  • Högst tio gram socker per liter.
  • Färglös.
  • Minst trettiofem procent alkohol.

Det första kravet är det viktigaste. Maltvin är det destillat som destilleras i en panna av jäst spannmål, och det är den dyra och smakrika delen. Resten av alkoholen i en ung jenever kommer från en kolonnpanna och är nästan smaklös. Femton procent är en övre gräns, inte en undre gräns, och i praktiken innehåller många unga jenever betydligt mindre än så.

Därför är smaken hos ung jenever så återhållsam. Det är ingen slarvighet, det är designen. En ung jenever ska vara neutral nog för att drickas iskall ur frysen och för att stå bredvid en öl.

En kopparkolonnpanna på ett destilleri
En koppar kolonnpanna. Detta sätt att destillera arbetar kontinuerligt i stället för i omgångar, och det gjorde mellan 1890 och 1910 nästan slut på de gamla brännerierna. Foto: Yukonmanner (CC BY-SA 4.0), via Wikimedia Commons

Varför kolonnpannan förändrade allt

Fram till slutet av 1800-talet fanns inget val. Den som ville göra jenever måste destillera maltvin, eftersom annat destillat inte fanns. Sedan kom kolonndestillationen och med den möjligheten att framställa ren etanol i en kontinuerlig process, av vilken råvara som helst.

Det var billigare på alla fronter. Det behövdes inte längre destilleras i tre separata omgångar, och eftersom man ändå inte kände någon smak av slutprodukten kunde råvaran vara melass eller potatis i stället för råg och korn. Mellan 1890 och 1910 försvann de klassiska brännerierna därför nästan helt. Kvar blev bruket att tillsätta en del maltvin för smakens skull.

Dagens unga jenever är en direkt följd av den omvändningen. Den är kolonnpannan med en skvätt historia i.

Se upp med ordet graanjenever

Här blir det intressant, för på många av våra flaskor står det inte ung jenever utan ung spannmålsjenever. Det ordet spannmål är ingen utsmyckning. Den som sätter spannmålsjenever på etiketten förbinder sig att all alkohol i flaskan kommer från spannmål, även den neutrala alkoholen från kolonnpannan. Ingen melass, ingen potatis, ingen sockerbeta.

Av de tjugosju unga jenever vi har inne bär tretton uttryckligen ordet graanjenever. Det är en detalj att hålla utkik efter i butiken, och en av de få saker en etikett berättar gratis.

Mogna och omogna enbär på en gren av enbusken
Mogna och omogna enbär på samma gren. Botaniskt är det inte ett bär utan en kotte med köttiga fjäll, och på samma buske hänger årgångar sida vid sida. Foto: Crusier (CC BY 3.0), via Wikimedia Commons

Ytterligare en detalj: för ung jenever finns inga föreskrifter om kryddor. Enbär får ingå, men måste inte. I gammal jenever ska enbäret däremot vara märkbart. Den skillnaden står ingenstans på flaskan.

Jonge jenever är ett skyddat namn

Det som är väl reglerat är att ung jenever och gammal jenever båda står som egna namn på den europeiska listan över skyddade beteckningar, och det skyddet gäller bara Nederländerna och Belgien. En tillverkare på annat håll i Europa får alltså inte sätta ordet på en flaska.

Det är mer än whisky från Japan hade fram till 2021, och mer än de flesta ginstilar har. Där reglerna för gin mest handlar om smaken, handlar de för jenever om sammansättningen. Läs även vår artikel om vad London Dry betyder juridiskt.

Fasader vid Lange Haven i Schiedam, bland annat byggnaden som rymmer Jenevermuseum
Fasader vid Lange Haven i Schiedam. 1795 hade staden hundraåttioåtta brännerier, exakt lika många som antalet jenever vi nu har i hyllan. Foto: Gerard Dukker (CC BY-SA 4.0), via Wikimedia Commons

Var du kan börja

Av våra 188 jeneversorter står 55 på exakt 35 procent, det lagstadgade minimum för jonge och oude jenever. De jonge jeneversorterna bland dem ligger närmare varandra än de oude jeneversorterna, eftersom utrymmet är mindre: mindre maltvin ger mindre skillnad.

Skillnaden som finns ligger i huset. En hantverksmässig destillatör med eget maltvin levererar en annan ung jenever än ett stort märke som arbetar med inköp. Vet man inte var man ska börja kan man komma förbi eller ringa 0570 541 278, så ställer vi ett par bredvid varandra.

Titta vidare

Alla jenever samlade finns på vår sida jenever, och det går att söka direkt i vin- och spritbutikens sökmotor. Per hus syns det vad vi för: Rutte, Bols, Boomsma, Hooghoudt, Filliers, Ketel 1, Stoocker och Bokma.

Vad som i övrigt destilleras i Nederländerna med samma enbär kan läsas i Nederländsk gin: vilka destillatörer som destillerar här.

De två andra stilarna förklaras i Gammal jenever och maltvin och Corenwijn. Vill man se alla tre i en tabell bredvid varandra, se Ung jenever, gammal jenever och corenwijn bredvid varandra. Och hur destilleringen går till exakt står i Hur jenever destilleras.

Hur mycket det går i ett sådant glas framgår av hur många ml en shot är.