Angel’s share: hoeveel whisky er in het pakhuis verdampt
Tijdens het rijpen verdampt er elk jaar whisky uit het vat. Hoeveel dat is, waarom warme landen veel meer verliezen, en wat het met het alcoholpercentage doet.
Tijdens het rijpen verdampt er elk jaar whisky uit het vat. Hoeveel dat is, waarom warme landen veel meer verliezen, en wat het met het alcoholpercentage doet.
Port in een saus of in een stoofpeer vraagt een andere fles dan port in een glas. Welke stijl waarvoor werkt, en welke flessen u beter ongekookt laat.
Cubaanse rum wordt van melasse gestookt, rijpt op gebruikte vaten in een warm klimaat en gaat verplicht over actieve kool. Wat dat met de fles doet, en wat anejo op het etiket wel en niet betekent.
Bourbon, sherry, port, madeira, wijn of nieuw eiken: welk vat de whisky ingaat bepaalt veel. Wij zetten de vatsoorten op een rij en leggen uit wat first fill, refill en finish werkelijk zeggen.
Brandewijn is letterlijk gebrande wijn, en het Engelse brandy komt uit het Nederlands. Waar de drie woorden vandaan komen, en wat de wet van elke naam eist.
Jenever hoeft van de wet helemaal niet op hout. Toch staat er bij ruim vijftig flessen in ons schap een vat op het etiket. Welke vaten de stokers gebruiken, wat die doen, en wat er niet bij staat.
VS, VSOP, Napoléon, XO en Hors d'Âge zijn wettelijke leeftijdsgrenzen, geen smaakoordelen. Wat elke aanduiding minstens vraagt, waarom XO in 2018 van zes naar tien jaar ging, en wat er juist niet op het etiket staat.
I många flaskor amaretto finns det ingen mandel utan kärnan från en aprikos. Var smaken kommer ifrån, och vad etiketten måste och inte behöver säga om det.
Een fles fino is binnen een week vlak, terwijl een pedro ximenez maanden meegaat. Per stijl hoe lang sherry goed blijft na het openen, en waar u de fles het best neerzet.
Whisky hoeft niet te wachten tot na het eten. Wat u moet weten over schenkmaat, volgorde en de drie manieren om een dram naast een gerecht te zetten.
Vitt vin kommer ofta för kallt till bords och rött vin för varmt. Vilken temperatur som hör till vilket vin, och hur en flaska snabbt tas dit.
Single malt, blended malt, single grain eller blend: orden på en whiskyetikett handlar om sädet, pannan och antalet destillerier. Vi radar upp sorterna.
West coast, hazy, double, session eller white: bokstäverna IPA säger mindre än man kan tro. Vilka typer som finns, var skillnaden kommer ifrån och varför datumet på flaskan räknas extra för den här stilen.
Lowlands är i den skotska whiskylagstiftningen allt söder om en linje som beskrivs med vägnummer. Vad den beteckningen säger och inte säger om flaskan, och vilka destillerier som finns där.
Päronet i en flaska poire williams har inte tryckts in: det har växt där inne. Hur det går till i fruktgråden, vilket päron det är och vad etiketten säger och inte säger om det.
Röken kommer från mallningen, inte från fatet, och finns långt ifrån bara på Islay. Var röken kommer ifrån, vad ett ppm-tal säger och inte säger, och vilka hus som eldar med torv.
Ett smalt glas, rumstemperatur och ingen brådska. Hur du dricker calvados, när flaskan kommer på bordet och vad trou normand egentligen är.
Polen är det enda landet som har låtit fastställa när en flaska polsk vodka får kallas det. Vad beteckningen kräver, varför råg spelar en så stor roll och varför inte all vodka från Polen omfattas av den.
”Innehåller sulfiter” står på nästan varje flaska. Vad sulfit gör i källaren, hur mycket som får finnas enligt de europeiska reglerna, och vad regeln säger och inte säger.
Frukt, örter, nötter och grädde: vilka sorters likör som finns, var gränserna mellan sorterna kommer ifrån, och hur många flaskor vi har av varje sort.
Highland är Skottlands största skyddade whiskyområde, från Perthshire till norra kusten. Vad beteckningen juridiskt betyder, varför öarna enligt lagen också omfattas av den, och varför regionen säger så lite om smaken.
Gin börjar inte med enbär utan med neutral alkohol. Hur den framställs, hur växtdelarna kommer i och vad destillatören kastar bort.
En pilsner vill ha det kallt, en imperial stout nästan källarvarm. Riktlinjen per ölstil, varför ditt kylskåp är för kallt för de flesta öl och vad som går fel i frysen.
En öppnad flaska whisky blir inte dålig, men den förändras. Om luften ovanför whiskyn, varför flaskan ska stå upprätt och när det hjälper att hälla över.
I vissa flaskor mezcal ligger en larv på botten, och i tequila aldrig. Vad det för djur är, hur det kom i flaskan och vad det inte gör.
En tesked whisky från ett annat destilleri gör juridiskt en single malt till en blended malt. Därför står Laphroaig ibland som Williamson på etiketten.
En öppnad flaska vin håller sig oftast god i tre till fem dagar, mousserande vin kortare och port mycket längre. Vad syre gör och hur det kan bromsas.
Ska flaskan vara kall eller inte? Vad kyla gör med bitterheten, vilket glas som ska användas, och vad som skiljer den friesiska beerenburgen från den italienska amaron.
Korksmak är en lukt, inte en smak, och en bit kork i ditt glas har inget med den att göra. Hur du känner igen den, vad det inte är och vad du gör med en sådan flaska.
Whiskystenar kyler, men mycket mindre än man tror. Is kyler och späder ut, vatten späder bara ut. Vad var och en av de tre gör med whiskyglaset, och när man tar vad.
Först provas den ren, och först därefter avgörs vad som ska i. Vad glaset gör, vad vatten och is gör med doften, och när blandning just är det klokaste valet.
Laphroaig, Bruichladdich, Bunnahabhain: de flesta skotska whiskynamn kommer från gaeliskan och låter annorlunda än de ser ut. Ett uttalsstöd med vanliga svenska ljud, med betydelsen.
Bocköl är inte en färg utan en tyngd. Om namnet som kommer från Einbeck, varför bock ursprungligen är ett våröl, och de sextioåtta bockölen i vår hylla.
På vissa whiskyflaskor står det non chill filtered. Vad som händer vid kylfiltreringen, varför 46 procent är gränsen och varför grumlig whisky inte är ett fel.
På nästan varje flaska står det "bäst före", men det datumet säger något annat än man tror. Vilka öl som dricks unga, vilka som tvärtom blir bättre av ett års lagring, och hur de förvaras.
Cognac och armagnac är båda destillerade franska viner, men pannan, druvan och fatet skiljer sig åt. Vad som är lagstadgat och vad det innebär på etiketten.
Jenever dricks ur ett litet glas, fyllt till brädden. Vilken jenever som ska vara iskall och vilken inte, hur en kopstoot går till, och hur en öppnad flaska förvaras.
Tumbler, Glencairn eller copita: varje whiskyglas är gjort för något annat. Vad formen gör med doften, och vilket glas du väljer till vad.
Portvin och sherry är båda starkvin, men den avgörande skillnaden ligger i när alkoholen tillsätts vinet. Det förklarar varför portvin är sött och sherry torrt.
På vår alkoholfria hylla står 49 öl: weizen, witbier, IPA, blond, radler och en trappist. Ingen stout, ingen tripel, ingen bock. Varför vissa ölstilar går att göra utan alkohol och andra inte.
En dram har inget fast mått. Vad ett standardglas whisky är, hur många glas som fås ur en flaska på sjuttio centiliter, och varför procenttalet på etiketten räknas med.
Kyl eller frys? Limoncello ska vara iskall, men inte alla flaskor tål frysen. Dessutom: varför den blir grumlig, vilket glas som passar och när den serveras.
Sherry cask står på hundratals whiskyflaskor, men vad betyder det? Om seasoning i Jerez, skillnaden mellan matured och finish, och varför färgen inte bevisar något.
Rosé är ingen blandning av rött och vitt vin. Färgen kommer från skalet, och hur länge saften är i kontakt med det avgör allt. Tre metoder i rad.
Cask strength betyder fatstyrka: efter fatet har inget vatten tillsatts. Varför styrkan skiljer sig mellan batcher och åldrar, och hur en sådan whisky dricks.
Linie är det gamla ordet för ekvatorn. Varför faten gör den resan, vad det gör med drycken och vad etiketten berättar och inte berättar.
Kirsch är destillerad frukt och inte likör. Vad de europeiska reglerna föreskriver, var den kommer ifrån och vad den används till i köket och i glaset.
Ung grappa serveras kallare än lagrad. Men hur mycket kallare? Två italienska källor ger olika siffror. Dessutom rätt glas och rätt tillfälle.
Secco eller dolce, fine eller vergine: två ord på etiketten avgör vilken marsala som hör hemma i pannan och vilken i glaset. Vi ställer dem bredvid varandra.
Röd, vit eller torr: skillnaden mellan de tre vermouthstilarna ligger i färg, socker och ursprung. Vad som finns i flaskan, och vilken som används till vad.
Sherry har ingen årgång. Den mognar i en solera: rader av fat som fyller på varandra, ofta under ett levande jästlager som kallas flor. Så fungerar systemet.
Vieux är inte cognac, och det märks i glaset. Vad som finns i flaskan, vilket glas som passar, vad is och vatten gör med den och varför kaffet är dess givna plats.
Calvados kommer inte från druvor utan från äpplen. Vilka sorter som används, varför man först gör cider, vilken panna som är tillåten per appellation, och vad Fine, VSOP och XO egentligen säger om åldern.
Ett årtal på en armagnacflaska är ingen ålder utan ett skördeår. Vad en millesime kräver, varför buteljeringsåret är minst lika viktigt och vilka tre flaskor med årtal som finns i Bathmen.
Solera, Solera Reserva eller Solera Gran Reserva: på en spansk brandyflaska står en beteckning som är fastställd ända ner på månadsnivå. Vad de tre orden föreskriver och hur lagringen i Jerez fungerar.
Dubbel, tripel, weizen, stout, IPA: ölstilar är nästan aldrig lagstadgade. Vilka ord på en öletikett som faktiskt lovar något, och vilka som inte gör det.
Vad som finns i en färdigblandad cocktail, varför det hör vatten till, och vad alkoholhalten på etiketten säger och inte säger.
På vår hylla står den ena kartongen på 20 ml och den andra på 2 cl. Det är samma mått. Vad en shot egentligen är, och varför glaset blir större.
Zes flessen in een doos is nog geen proeverij. Zo is een bierpakket op te bouwen van licht naar zwaar, welke stijlen elkaar aanvullen en welke fles er bewust uit hoort te springen.
Arton flaskor från nio hus, och på fyra av dem står ordet jenever. Om svarta vinbär, om varför citronbrandy inte är brandy och om de lagstadgade gränserna mellan jenever, likör och likorette.
Advocaat består till stor del av ägg, och det styr hållbarheten. Om datumet på flaskan, om oxidation och smakförlust, och om den bästa platsen för en öppnad och en oöppnad flaska.
Absint görs med malört, grön anis och fänkål. Om den europeiska thujongränsen i milligram per kilo, om förbuden mellan 1906 och 1915 och om marknadens återöppnande mellan 2004 och 2011.
Aquavit ska huvudsakligen få sin smak från kummin eller dill, och det står så i lagen. Om vad som skiljer dansk, norsk och svensk, och om Linies fat som två gånger korsar ekvatorn.
Vieux har en egen nederländsk beskrivning i lagen, och där står ingen druva. Vad som i stället ingår, varför den inte heller får kallas brandy och vad som syns på flaskan.
Inom armagnac-appellationen finns tre områden, vart och ett med sin egen jordmån. Vad sand, lera och kalk gör med eau-de-vie, och varför armagnac klassiskt destilleras i en kontinuerlig panna.
Calvados har tre appellationer, var och en med egna regler för pannan, frukten och mognaden. Pays d'Auge ska destilleras två gånger, Domfrontais innehåller minst trettio procent päron.
Brandy is een Europese categorie met eigen eisen. Cognac legt daar een afgebakend gebied, een vaste druivenlijst en een dubbele ketelstook bovenop. Wat dat betekent voor de 57 flessen in ons schap.
Fruktdestillat delas in i tre grupper: destillerade av färsk frukt, destillerade av pressrester eller macererade i neutral alkohol. Var gränserna går och vad namnen betyder.
Bianca, invecchiata, barricata och riserva är inte synonymer utan lagstadgade beteckningar med egna krav. Vad varje term exakt kräver, och vad som inte står på etiketten.
De fyra druvnamnen på en madeiraflaska bildar en skala från torr till söt. Om tidpunkten för stärkning, estufagem jämfört med canteiro och klasserna av marsala.
Vermouth är aromatiserat vin och ingen sprit, och det avgör allt när det gäller hållbarheten. Med tider per stil och den verkliga skillnaden mellan dry och rosso.
Fino, amontillado och oloroso skiljer sig inte åt i druva eller ålder, utan i sättet att lagras på. Om flor, oxidation och var palo cortado hamnar emellan.
Salt och lime hör till en viss sorts tequila, och det är inte den sorten som oftast säljs nu. Om ursprunget till bruket, sangrita och valet av glas.
Tequila och mezcal kommer båda från agave, men inte från samma trakt, inte från samma planta och inte från samma ugn. Om kartan, gropugnen med vedeld och klasserna.
På en tequilaflaska står det antingen att allt socker kommer från agave, eller så står den regeln inte där. Om mixto och de 51 procenten, NOM-numret och vad 100 procent agave inte garanterar.
Blanco, reposado en añejo zijn geen stijlnamen maar klassen uit de Mexicaanse norm, met een minimum aantal maanden erachter. Over de termijnen, de maat van het vat en cristalino.
Angostura går i med stänk, kryddbitter i glas. Om flaskans storlek, vad 44,7 procent betyder här och var Angostura kommer ifrån.
Namnet kommer från en amsterdamsk kryddhändlare, inte från en trakt. Om varumärkesrätten bakom det andra e:et, vad som hamnar i flaskan och hur styrkorna varierar.
Amaro betekent bitter. Over macereren in plaats van stoken, de families light, medium, fernet en carciofo, en uit welke streek elk huis komt.
Campari staat op 25 procent, Aperol op 11. Over het verschil in bitterheid, de rol van gentiaan en kinabast, en waarom beide merken van hetzelfde huis zijn.
Cola en spa dekken de hele avond niet. Wat er per moment op tafel komt, hoeveel soorten genoeg is, en waarom het glas belangrijker is dan de fles.
Champagne, prosecco en cava zijn beschermde streeknamen, en een wijn met zo'n naam mag helemaal niet gedealcoholiseerd worden. Wat er dan wel op het etiket staat.
Gentiana, kinabark, bitter apelsin och malrt: varifrån bitterheten i en alkoholfri aperitif kommer, och varför den inte får kallas vermouth.
Alcoholvrij, alcoholarm en 0,0 zijn drie verschillende dingen, geregeld in drie verschillende wetten. Welke grens waar ligt, en wat er verplicht op het etiket moet.
Gin måste enligt lag ha minst 37,5 procent alkohol, så en flaska på noll procent får inte kallas gin. Hur en sådan flaska ändå tillverkas, och varför det behövs socker och peppar.
Vitt portvin är inte en smak. Om de fem stegen på sötskalan, vitt portvin som mognat på trä och glaset där det hör hemma.
Båda kommer från en och samma skörd, men LBV ligger fyra till sex år längre på fat. Den skillnaden avgör om flaskan måste igenom en karaff eller inte.
En tawny håller sig i veckor, en gammal vintage bara en dag eller två. Varför skillnaden finns, per stil, plus vad man själv kan göra för att förlänga hållbarheten.
Siffran på en tawny är blendens genomsnittliga ålder, inte åldern på det yngsta vinet. Om kontrollen, husstilen och colheita.
Ruby och tawny börjar likadant och skiljs först i källaren. Om stora kar, små pipes, syre och vad färgen avslöjar och inte avslöjar.
Konjak mognar inte vidare på flaskan. Vad som däremot händer beror på luftvolymen ovanför drycken, på ljus och värme och på korken, som ska stå uppåt.
Glaset, temperaturen och isen gör större skillnad än vilken flaska som öppnas. Varför tulpanglaset fungerar bättre än ballongglaset och vad kyla gör med doften.
Från sur ugni blanc till eau-de-vie: två gånger destillering över öppen eld i en kopparalambic charentais, klar till den 31 mars, och sedan år av fransk ek.
Cognacområdet är indelat i sex cru, dragna längs kritlagret i underjorden. Om Grande Champagne, Borderies, Bois och vad Fine Champagne kräver.
De letters op een cognacfles zeggen hoe oud de jongste eau-de-vie minimaal is. Over het compte-systeem, de telling vanaf 1 april en waarom XO sinds 2018 tien jaar is.
Två stavningar för samma sak, båda rätt. En historia om det polska och det ryska alfabetet och om vad de europeiska reglerna avser med det.
Femfaldigt destillerad, tre gånger filtrerad: inget av talen är fastlagt eller kontrollerat. Vad som tekniskt ligger bakom och vad man kan lita på.
Vid fyrtio procent fryser vodka inte i en hushållsfrys, men kylan tar ändå doften med sig. När det är en vinst och när något går förlorat.
Tre kategorier som börjar med samma neutrala alkohol. Lagen drar gränserna, och de går annorlunda än de flesta tror.
Potatis eller spannmål: råvaran avgör hur mycket arbete en liter vodka kräver och vad som blir kvar i flaskan. Vad reglerna säger om det och hur det kan ses.
På etiketten är advocaat och äggliker samma ord. Gränsen som faktiskt spelar roll går mellan advocaat och likör med ägg, och den sitter i mängden äggula per liter.
På de flesta likörer står inget bäst före-datum, och det finns en anledning. Varför sockerlikörer med hög alkoholhalt nästan inte förändras, medan gräddlikör och äggtoddy gör det.
Creme de är ingen gräddlikör utan en sockernorm: minst 250 gram per liter, och för creme de cassis till och med mer än 400 gram. Vad beteckningen garanterar och inte garanterar.
Två av dessa fyra namn säger något om drycken, två är märken, och inget av dem är en lagstadgad kategori. Om torkat bittert skal, tre gångers destillering och skillnaden mellan neutral alkohol och cognac.
Likör börjar enligt lag vid femton procent alkohol och hundra gram socker per liter. Under det får ordet inte stå på flaskan. Varför så många flaskor ligger på exakt 14,9 procent, och vad likorette betyder och inte betyder.
Tillverkningen av jenever består av tre spår som först möts på slutet: maltvin av spannmål, ett örtdestillat med enbär och neutral alkohol från kolonnen. Byggplanen steg för steg.
Skillnaden mellan ung och gammal jenever handlar om en gräns: femton procent maltvin. Corenwijn ligger på femtioen. De tre stilarna sida vid sida i en tabell, med det som tabellen inte berättar.
Corenwijn moet voor minstens eenenvijftig procent uit moutwijn bestaan en alle alcohol erin komt uit graan. Over de eisen, de drie spellingen en de streek waar de stijl vandaan komt.
Oude jenever är ingen ålder utan en gräns nedåt: minst femton procent maltvin. Om hur maltvin uppstår i tre destilleringsomgångar, vad trä gör och inte gör med den, och varför färgen inte säger något.
Jong på en jeneverflaska är ingen ålder utan ett recept: högst femton procent maltvin, högst tio gram socker per liter och färglös. Varifrån den gränsen kommer och vad man ska titta efter i butiken.
Var rommens alkoholhalt kommer ifrån, varför fyrtio procent blev normen och vad overproof, navy strength och fatstyrka egentligen betyder.
Rom har ingen officiell indelning, men det finns tre skolor: den spanska, den engelska och den franska. Dessutom den andra skiljelinjen som verkligen spelar roll: pannan.
Rom börjar med sockerrör och hamnar på flaska via melass eller färsk saft, jäsning, panna och fat. Varje steg förklarat, med de val som destillatören gör.
Skillnaden mellan vit och brun rom ligger bara delvis i åldern. Om vad fatet gör, vad karamellfärg gör och varför färg bevisar så lite.
Rhum agricole börjar inte med melass utan med nypressad sockerrörssaft. Om Martiniques AOC, colonne créole och clairin från Haiti.
Tonicen är oftast största delen av glaset. Vilka sorter som finns, hur man väljer utifrån vad ginen inte är, och vilka tre saker som betyder mer än märket.
Old Tom är den sötade ginen och saknar laglig definition. Var sockerdoseringen ligger mellan London Dry och likör, och varför de klassiska cocktailarna kräver den.
Av de 482 ginsorterna i Bathmen kommer 101 från Nederländerna, från 34 tillverkare. Var de ligger, från Schiedam till Deventer, och vad ett jenever-förflutet gör med en gin.
London Dry säger inget om var ginen är gjord. Det är en tillverkningsmetod med hårda regler: allt från en omdestillation, inget färgämne och nästan inget socker.
Sloe gin når inte upp till de 37,5 procent som krävs för gin och är därför juridiskt sett en likör. Vad slånbär är, hur de hamnar på flaskan och varför socker måste tillsättas.
Mältning, mäskning, kokning med humle, jäsning och lagring. Vad varje steg i bryggningen gör i glaset, var skillnaden mellan överjäsning och underjäsning ligger och vad torrhumling egentligen är.
Italien är ett vinland som först sent fick sin egen ölhistoria. Om den industriella pilsnern, den birra artigianale som vuxit fram sedan 1996, italian pilsner med torrhumling, och kastanj och druvmust i kitteln.
Flöjt, vas, amsterdammertje, tulpan, kalk och sejdel: vilken storlek som hör hemma var, varför formen styr skum och doft, och varför en tripel inte hör hemma i en flöjt.
Glutenvrij bier ontstaat op twee manieren: brouwen van gierst, sorghum of boekweit, of gewoon gerstebier waar het gluten met een enzym uit is gehaald.
På en full backe öl ingår 3,90 euro i pant: 1,50 euro för backen och 10 cent per flaska. Dessutom tillkommer vad burkar, plastflaskor och specialöl ger.
Dezelfde twee woorden op het etiket, twee totaal verschillende bieren. Waar het Nederlandse oud bruin vandaan komt, wat het Vlaamse oud bruin op eiken foeders doet, en waar die bruine kleur zit.
Av de 892 ölen i Bathmen är fyrtionio alkoholfria. Det finns tre sätt att göra ett sådant öl, och alla tre ger något olika.
Vi för 39 tyska öl mot 313 belgiska. Vad Reinheitsgebot från 1516 föreskriver och inte föreskriver, vilken stil som hör till vilken region och varför tyska bryggerier håller sig så länge till ett öl.
Ett fungerande recept på flamsk stoofvlees, plus svaret på frågan som vi får oftast: vilken öl ska i, och vad gör den med såsen.
313 av våra 892 öl kommer från Belgien. Vad trappistmärket verkligen betyder, hur klosteröl skiljer sig därifrån, och hur lambiek, geuze och kriek uppstår i Zennedalen.
Den traditionella metoden med omjäsning på flaskan vid sidan av tankmetoden, champagne, crémant, cava, prosecco och franciacorta på rad, och vad brut, extra brut och demi-sec exakt betyder.
Chardonnay finns på nittio av våra viner och kommer från åtta länder. Varför Chablis, Côte de Beaune, Champagne och nya världen blir så olika, och vad trä, malolaktisk omvandling och batonnage gör med det.
Alkoholfritt vin börjar som vanligt vin; alkoholen tas bort efteråt. Hur vakuumdestillation och omvänd osmos fungerar, och vad 0,0 procent betyder juridiskt.
Corvina och rondinella läggs först i månader på torkloftet. Vad appassimento gör med druvan, och hur Amarone skiljer sig från Valpolicella, Ripasso och Recioto.
Sött vitt vin uppstår på fyra sätt: ädelrötning, infrysning, torkning och en jäsning som stoppas. Vad som exakt händer i Sauternes, Tokaj och Piemonte.
Rioja i korthet: tempranillo, delområdena Rioja Alta, Alavesa och Oriental, vad crianza, reserva och gran reserva exakt kräver och varför fatet är amerikanskt.
Barolo kommer från en enda druvsort, från elva kommuner i Langhe, och får först lämna källaren efter drygt tre år. Vad DOCG föreskriver och hur Barbaresco skiljer sig.
Vitt vin pressas utan skalen, och det förändrar allt. Om de mest kända vita druvorna, torrt jämfört med sött, och vad trä och jäst gör med dem.
Primitivo kommer från Puglia, Italiens klack. Om hettan och jorden, banden till zinfandel och tribidrag, och varför Primitivo di Manduria är något annat än vanlig Primitivo.
Het sap van een blauwe druif is kleurloos. Waar de kleur en de stroefheid van rode wijn dan wel vandaan komen, en wat klimaat en eikenhout ermee doen.
Mältning, malning, mäskning, jäsning, destillation och lagring. Vad varje steg gör i glaset, och varför en pot still ger något annat än en kolonn.
Tjugoåtta länder utanför Skottland, Irland, USA och Japan levererar whisky till vår hylla. Varför dessa hus mognar snabbare och arbetar med annan säd och annat trä.
Campbeltown hade en gång nästan trettio destillerier och behöll två. Hur staden ändå förblev en egen whiskyregion, och vad som fortfarande destilleras där nu.
Skye, Mull, Arran, Harris, Orkney, Jura och Raasay tillverkar alla whisky, men Islands är officiellt ingen skotsk region. Vad öarna delar och var de skiljer sig åt.
Siffran på en whiskyflaska avser den yngsta whiskyn i blandningen, inte genomsnittet. Vad som händer i fatet under de åren, vad NAS betyder och varför äldre inte med automatik är bättre.
Röken i en rökig whisky uppstår vid ett enda tillfälle: när kornet torkas över torveld. Vad torv är, vad ppm mäter och varför inte all Islay-whisky är rökig.
Av de 3 784 whiskyerna i Bathmen kommer 696 från Speyside. Varför ligger flest destillerier i världen just där, och stämmer det att de liknar varandra?
Vad bourbon enligt lag måste vara, vari rye skiljer sig, vad Tennessee whiskey gör extra, och varför faten från Kentucky hamnar i skotsk, irländsk och japansk whisky.
Speyside, Highlands, Lowlands, Islay och Campbeltown står i lagen. Vad de fem regionerna säger om en flaska skotsk whisky, och vad de inte säger.
Varför står det ibland ett e i whiskey, vad ger den tredje destillationen och varför finns single pot still bara på Irland? En rundtur i irländsk whiskey, från nästan-undergången till återuppståndelsen.
Japan byggde sin whisky efter skotsk modell och hamnade någon helt annanstans. Om fatbytet som inte finns, om mizunara-ek, och varför destilleriets namn säger mer än landet.