Förklaring2 september 20267 min lästid

Av de 1 015 viner vi har i sortimentet i Bathmen är en stor del mousserande. Sjutton flaskor har champagne i namnet, fjorton prosecco, nio crémant och två cava, och i vår vindatabas finns sextiosex under färgen mousserande.

Frågan vid disken är nästan alltid densamma: vad är egentligen skillnaden mellan alla dessa bubblor? Svaret ligger till stor del i en enda sak, och den står sällan på etiketten. Var har den andra jäsningen ägt rum, på flaskan eller i en tank?

Var bubblan kommer ifrån

Kolsyra uppstår av sig själv. Jäst omvandlar socker till alkohol och koldioxid, och i vanligt vin släpps gasen ut. För att behålla den i vinet måste jäsningen ske i ett slutet utrymme, så att gasen inte kan komma undan och löses upp.

Man börjar alltså med ett vanligt, torrt, syrligt vitt vin: basvinet. Till det kommer lite socker och jäst, och sedan sätts förslutningen på. Jästen äter upp sockret, alkoholen stiger med ungefär en och en halv grad, och koldioxiden kan inte komma undan.

Det enda verkliga valet är det slutna utrymmet. Väljs flaskan som vinet senare säljs i kallas det traditionell metod. Väljs en stor tryckbeständig tank kallas det tankmetoden, även kallad Charmat- eller Martinotti-metoden, efter de två män som patenterade den omkring 1900.

Det finns ännu ett tredje sätt: att tillsätta koldioxid under tryck, som i läsk. Det är bara tillåtet för vin utan skyddat ursprung och ska anges på etiketten.

Den traditionella metoden: jäsning på flaskan

Här hamnar basvinet på flaska med socker och jäst, och en kronkork sätts på, samma som på en ölflaska. Så förblir flaskan liggande. Den andra jäsningen tar några veckor, därefter dör jästen och sjunker ner som fällning.

Dan begint het wachten, en dat is de kern van de methode. De wijn ligt maanden of jaren op die dode gistcellen, en die cellen breken langzaam af. Dat heet autolyse, en het levert de geur op die veel mensen met champagne verbinden: brood, beschuit, gebak. Voor champagne zonder jaartal geldt vijftien maanden als minimum voordat de fles de kelder uit mag, waarvan twaalf op de gist. Voor een millésime, met jaartal, is dat zesendertig maanden.

Sedan måste så bottensatsen bort igen, och det är den svåra delen. Flaskan vänds i små steg och ställs allt mer snätt, tills den står på huvudet och all bottensats ligger i halsen. Det kallas remuage, och det tillskrivs källarna hos huset Clicquot, omkring 1816. Därefter sänks halsen ned i ett kallt saltbad, kronkorken tas av och den frusna proppen av bottensats skjuts ut av flaskans eget tryck. Det kallas dégorgement.

Vingårdar vid Verzenay på sluttningen av Montagne de Reims
Vingårdar vid Verzenay. Dessa sluttningar vetter mot norr, vilket är ovanligt för franska vingårdar, och på Montagne de Reims växer främst pinot noir. Foto: Vassil (Public domain), via Wikimedia Commons

Tankmetoden: jäsning i en tank

Vid tankmetoden sker exakt samma sak, men i en ståltank på tusentals liter. Den andra jäsningen tar en vecka till några veckor, därefter filtreras vinet under tryck och tappas under tryck på flaska. Ingen remuage, ingen dégorgement och oftast ingen lång mognad på jäst.

Här måste vi vara ärliga, för det här berättas ofta fel. Tankmetoden är inte en nedskuren version av den traditionella. Det är ett annat val med ett annat syfte. Den som arbetar med en druva som måste leva på sin egen doft, som glera i prosecco eller moscato i asti, vill just inte ha år på jästen. Den tiden skulle just äta upp den blommiga, fruktiga ton som vinet är gjort för.

Omvänt behöver ett basvin från ett svalt område som Champagne, som i sig självt är magert och syrligt, just månaderna på jästen. Metoden följer druvan och klimatet, inte tvärtom.

Branta vingårdskullar mellan Conegliano och Valdobbiadene i Veneto
Kullarna mellan Conegliano och Valdobbiadene i Veneto. Området finns sedan 2019 på Unescos världsarvslista, på grund av de branta vingårdsremsorna som bara kan bearbetas för hand. Foto: Civvì (CC BY-SA 4.0), via Wikimedia Commons

Champagne, crémant, cava, prosecco och franciacorta

Champagne kommer från regionen med samma namn öster om Paris, följer den traditionella metoden och bygger på tre druvor: chardonnay, pinot noir och pinot meunier. Tjugofem av våra viner hör till regionen Champagne.

Crémant är samma metod, men utanför Champagne. Frankrike har åtta: crémant d’Alsace, de Bourgogne, de Loire, de Limoux, de Bordeaux, de Die, du Jura och de Savoie. Reglerna föreskriver att man skördar för hand och i hela klasar, att det av 150 kilo druvor inte får komma mer än 100 liter must, och att vinet ligger minst nio månader på jästen.

Cava kommer till största delen från Penedès i Katalonien och följer likaså den traditionella metoden, med macabeo, xarel-lo och parellada. Nio månader på jästen är minimum. En cava reserva ligger där arton, en gran reserva trettio.

Vingård med xarel-lo i Penedès vid solnedgången
Xarel-lo i Penedès. Den här druvan finns nästan bara i Katalonien och bildar tillsammans med macabeo och parellada den klassiska trion som cava görs av. Foto: Angela Llop (CC BY 2.0), via Wikimedia Commons

Prosecco kommer från nordöstra Italien och görs nästan alltid i tank, av druvan glera. Fram till 2009 hette själva druvan prosecco. Då knöts namnet till området och druvan döptes om, så att prosecco inte längre är ett fritt druvnamn.

Franciacorta ligger i Lombardiet, söder om Iseosjön, och arbetar med den traditionella metoden och ungefär samma druvor som Champagne. Mognadskraven är stränga: minst arton månader på jäst för versionen utan årgång. Franciacorta finns för tillfället inte på vår lista.

Vingård i Franciacorta i Lombardiet med kullar i bakgrunden
Wijngaarden in Franciacorta in Lombardije. De streek kreeg in 1995 de DOCG-status, de hoogste Italiaanse herkomstklasse. Foto: Heltroeger (CC BY-SA 3.0), via Wikimedia Commons

Brut, extra brut och demi-sec: det sista sockret

Efter dégorgement fylls flaskan på, oftast med samma vin och lite socker. Det kallas dosage, och just det sista lilla avgör beteckningen på etiketten. Skalan är densamma i hela Europeiska unionen och gäller gram socker per liter.

Brut nature, också kallad zero dosage: mindre än 3 gram, utan tillsättning. Extra brut: 0 till 6 gram. Brut: mindre än 12 gram. Extra dry: 12 till 17 gram. Sec eller dry: 17 till 32 gram. Demi-sec: 32 till 50 gram. Doux: mer än 50 gram.

Två saker får en att fundera. Extra dry är sötare än brut, trots att det låter torrare; det är en kvarleva från den tid då nästan allt mousserande vin var mycket sötare än nu och brut var undantaget. Och beteckningen säger ingenting om kvalitet. Den mäter socker, inget mer.

Var du kan börja

Den tydligaste lärdomen finns i två flaskor bredvid varandra: en från tanken och en från flaskan. Inte för att avgöra vilken som vinner, utan för att höra vad metoden gör. Den ena behåller druvans doft, den andra jästens.

Det finns för övrigt ingen anledning att spara mousserande vin till en särskild dag; det fungerar lika bra vid middagsbordet. Vad som passar beror på vad man är van att dricka och vad man serverar det till. Kom förbi i Bathmen eller ring 0570 541 278, så tittar vi på det tillsammans.

Titta vidare

Alla viner vi för finns i vindatabasen. Bra ingångar till den här artikeln är mousserande, Champagne och Penedès. Efter druva söker man på chardonnay, pinot noir eller glera, efter land på Frankrike, Italien och Spanien, och efter producent på sidan vinhus.

Om Champagnes viktigaste vita druva handlar Chardonnayvin: varför samma druva smakar olika överallt. Om restsocker handlar Sött vitt vin: var sötman kommer ifrån, och de stora linjerna finns i vår vinguide.