Förklaring17 september 20265 min lästid

Hos oss i Bathmen står trettio eaux-de-vie på hyllan, från arton destillerier. Sex av dem har ordet kirsch i namnet. Dessa sex är inte alla likadana: det finns en flaska på sexton procent och det finns flaskor på fyrtio procent. Den skillnaden är ingen detalj, det är en laglig skiljelinje.

Kirsch är Europas mest kända fruktdestillat och samtidigt det mest förväxlade. Nedan står vad som enligt reglerna ska finnas i, var det kommer ifrån, vad det används till och vad etiketten berättar och inte berättar.

Kirsch är destillerad frukt, och inget annat

Kirsch hör till kategori 9 i den europeiska spritdrycksförordningen, kategorin fruktdestillat. Den kategorin föreskriver en rad saker strikt.

Destillatet framställs genom att jäsa och destillera färsk, köttig frukt, med eller utan kärna. Ingen alkohol får tillsättas, varken utspädd eller outspädd. Ingenting får tillsättas för att ge smak. Färgning är inte tillåten, med karamell som enda undantag för ett destillat som legat minst ett år på trä. Sötning är bara tillåten för att runda av smaken, och då högst arton gram per liter.

Det finns också en gräns för själva destillationen: varje destillation måste hållas under 86 procent, så att råvarans doft och smak bevaras i destillatet. Destilleras det högre blir neutral alkohol kvar, och det är per definition inte längre ett fruktdestillat. Minimum i flaskan är 37,5 procent.

Det sista talet är direkt den smidigaste igenkänningspunkten i butiken. En flaska på sexton procent kan enligt denna regel inte vara kirsch. Berentzen Wildkirsch, som vi har i sortimentet, står därför inte utan skäl bland likörerna: det är en likör med körsbärssmak, inte ett destillerat körsbär.

Smeedijzeren uithangbord met het opschrift Obst Brennerei aan een huisgevel
En smidesjärnsskylt från ett Obstbrennerei på en husfasad. Brennerei syftar på destillering och inte på bränning; själva destillatet kallas på tyska Brand. Foto: 4028mdk09 (CC BY-SA 3.0), via Wikimedia Commons

Kicken, och varför den har en gräns

Förordningen säger med så många ord att frukten får destilleras med eller utan kärnor. Det är ingen bisats utan ett stilval. Tas kärnorna med i jäsningen blir destillatet ett annat än om de först tas bort, och på etiketten framgår det nästan aldrig.

För medbränning av kärnor finns det dock ett lagstadgat tak. För destillat av stenfrukt, och körsbär är en sådan, gäller högst sju gram blåsyra per hektoliter ren alkohol. För metanol gäller tusen gram per hektoliter ren alkohol, med en högre gräns på tolvhundra till trettonhundrafemtio gram för ett antal fruktsorter. Det är inga siffror som en destillatör sätter på flaskan, men de styr hur man arbetar.

Från Alsace till Zug

Kirsch destilleras i ett brett bälte genom Mellaneuropa. De två franska flaskorna vi har kommer från Alsace: Massenez Kirsch Vieux och Nusbaumer Exception Kirsch de Merise. Det sistnämnda namnet hänvisar till merise, det vilda körsbäret, en annan råvara än det odlade körsbäret.

På andra sidan Rhen ligger Schwarzwald, varifrån namnet Schwarzwälder Kirschwasser kommer. Och i Schweiz är trakten kring Zug så avgörande för kirsch att namnet är skyddat.

Gammalt foto av ett kirschdestilleri i Zug
Ett kirschdestilleri i Zug, fotograferat 1918: till vänster en kopparpanna, till höger tankarna och mellan dem en man med sina verktyg. Sedan 2013 är Zuger Kirsch en skyddad ursprungsbeteckning (AOP); körsbären måste ha skördats och destillerats i regionen. Foto: IG Zuger Chriesi - Ueli Kleeb (CC BY-SA 3.0 de), via Wikimedia Commons

Det skyddade området är större än bara kantonen Zug. Nio kommuner i Schwyz och sju i Luzern hör dit. Utanför dessa gränser får drycken gärna heta kirsch, men inte beteckningen Zuger Kirsch.

Vad kirsch används till

Den största delen av all kirsch som säljs över disk i Nederländerna hamnar i köket. Schwarzwälder Kirschtorte är det mest kända exemplet, ostfondue det näst mest kända. Dessutom används kirsch för att lägga kärsbär i blöt och för att göra en fruktfyllning.

För den som bara behöver lite till bakning har vi en köksflaska kirschwasser på tio centiliter, som också kan beställas i webbutiken. En hel flaska på sjuttio centiliter är ganska mycket för en tårta om året.

Schwarzwalder Kirschtorte med vispgrädde och körsbär
En skuren Schwarzwälder Kirschtorte: mörk botten, vit grädde och chokladspån. Zuger Kirschtorte är en helt annan tårta med samma dryck i och har en egen skyddad beteckning. Foto: Burkhard Mücke (CC BY-SA 4.0), via Wikimedia Commons

Ren serveras kirsch i ett litet glas, lätt kyld men inte från frysen. Det är brukligt att servera den efter maten, som med de flesta fruktdestillat.

Vad etiketten säger, och vad den inte säger

Kirsch och Kirschwasser är samma sak. Förordningen tillåter vid sidan av det vanliga namnet två alternativ: Kirsch för körsbärsdestillat och Wasser efter namnet på frukten. Så uppstår Kirschwasser, och så uppstår också Slivovitz och Quetsch för plommon och Mirabelle för mirabell.

Står det vieux eller vieille på, som hos Massenez, har flaskan fått tid på trä. Det är inte självklart för fruktdestillat: det mesta lämnas medvetet färglöst, eftersom ekved övertönar fruktens fina doft.

Vad etiketten inte berättar: om kärnorna har destillerats med, vilka körsbärssorter den är gjord av och hur mycket frukt som har kommit i pannan. För de frågorna får man vända sig till destillatören, och ibland står svaret på flaskans baksida.

Var du kan börja

Vad som finns hos oss syns i hela kategorin i vin- och spritbutikens sökmotor. På sidan eau de vie, obstler och slivovitz står alla trettio flaskor med sitt ursprung.

Läs vidare

Vill man veta hur kirsch förhåller sig till övriga fruktdestillat kan man läsa eau de vie, obstler, marc och slivovitz: vilket fruktdestillat är vad. Söks just den söta sidan, med körsbärssmak men utan destillatets kraft, titta bland likörerna eller direkt på Berentzen Wildkirsch i webbutiken. Är man osäker på vilken flaska som passar till receptet är det bara att ringa: 0570 541 278.