Förklaring4 september 20266 min läsning

På fjorton av de 696 likörerna hos oss i Bathmen står det crème de på etiketten. Crème de cassis, crème de cacao, crème de vanille, crème de kaneel. Ordet antyder grädde, och det är just det de inte är.

Crème de är en lagstadgad beteckning, och den handlar bara om en sak: socker. Den som vet det läser flaskan annorlunda.

Crème de är i första hand en sockernorm

EU-förordning 2019/787 anger crème de som kategori 34, med namnet på den använda frukten eller råvaran efteråt. En vanlig likör måste innehålla minst hundra gram socker per liter. För crème de ligger den nedre gränsen på 250 gram per liter, uttryckt som invertsocker.

Den lägsta alkoholhalten förblir femton volymprocent, precis som för vanlig likör. Det tillkommer alltså ingen alkohol, bara socker. En crème de är per definition två och en halv gånger så söt som nedre gränsen för den kategori den tillhör.

Det förklarar också tjockleken. Socker i den mängden gör en dryck sirapsaktig. Det är varken grädde eller mejeriprodukter som gör det, det är upplöst socker.

Vitt kristallsocker i en vit skål
Socker uttrycks i förordningen alltid som invertsocker, alltså omräknat till den blandning av glukos och fruktos som uppstår när vanligt socker spjälkas. Foto: Douglas P Perkins (CC BY 3.0), via Wikimedia Commons

Cassis har en egen, högre gräns

För ett namn gör förordningen ett undantag, och det är genast det mest kända. Beteckningen crème de cassis får endast användas för likörer som är gjorda på svarta vinbär och som innehåller mer än fyrahundra gram socker per liter.

Det är fyra gånger den nedre gränsen för vanlig likör och drygt en och en halv gånger den för övriga crème de-familjen. Svarta vinbär är i sig utpräglat sura, och den mängden socker behövs för att göra något drickbart av dem.

Hos oss står tio flaskor med cassis i namnet. Fyra av dem har beteckningen crème de cassis. De andra sex heter helt enkelt cassislikör eller nämner svarta vinbär bara i märkesnamnet. Dessa skillnader är ingen slump: beteckningen ställer ett krav, och den som inte uppfyller det sätter inte dit den.

Crème de är inte detsamma som cream

Här går det oftast fel i butiken, också för att de två orden liknar varandra.

Förordningen tillåter uttryckligen att en likör som innehåller mjölk eller mjölkprodukter får kallas cream, följt av den råvara som styr smaken. Det är en särskild regel inom den vanliga likörkategorin. Gräddlikör alltså, och hos oss finns det 34 av dem.

För crème de gäller det omvända. Mejeriprodukter är där uteslutna. En crème de cacao innehåller ingen mjölk, hur krämig den än verkar. Är den krämigheten önskad är en cream eller en crema det rätta valet, och inte en crème de.

Rostade kaffebönor från närområdet
Kaffe är en av de råvaror som får stå under crème de. Förordningen talar om den använda frukten eller annan råvara och omfattar därmed också bönor, nötter och frön. Foto: Popo le Chien (CC BY-SA 4.0), via Wikimedia Commons

Råvaran i namnet ska bestämma smaken

Regeln innehåller ytterligare en bestämmelse som kan kontrolleras på etiketten. Frukten eller råvaran som står i namnet måste också vara den dominerande smaken. Crème de cassis ska alltså smaka svartvinbär och inte en vag bärblandning.

Dessutom får ordet likör läggas till efter beteckningen, och samma regler om aromer gäller som för vanlig likör. För en rad frukter, däribland svarta vinbär, får endast livsmedel, aromberedningar och naturliga aromämnen användas.

Det som förordningen inte reglerar är ett maximum. Det finns ingen övre gräns för mängden socker, och inget krav på hur mycket frukt som ska ingå. Två flaskor crème de cassis kan alltså båda uppfylla regeln och ändå vara mycket olika sammansatta.

Skalade mandlar i en hög
Mandel förekommer oftare som amaretto än som crème de i likörskåpet. Amaretto är ett handelsnamn utan egen kategori och hör helt enkelt till likör. Foto: Mullookkaaran (CC BY-SA 3.0), via Wikimedia Commons

Där namnet blir varumärke

Inte varje flaska med crème de i namnet hör till kategori 34. I vårt eget sortiment har vi några som ligger på 14,9 procent, och det är under de femton procent som beteckningen kräver. I de fallen är crème de en del av varumärkesnamnet och inte den lagstadgade beteckningen.

Det är ingen kritik mot tillverkaren: ett varumärkesnamn får innehålla vad som helst så länge den lagstadgade benämningen står separat. Det betyder bara att alkoholhalten måste läsas med för att veta vad det handlar om. Under femton procent är det inte likör, alltså inte heller crème de.

Mörkt bränd karamell i en panna
Karamell på en likörflaska är oftast en smak och inte ett färgsämne. Förordningen föreskriver för crème de ingen färg, bara den råvara som ska bestämma smaken. Foto: No machine-readable author provided. Rainer Zenz assumed (based on copyright claims). (CC BY-SA 3.0), via Wikimedia Commons

Vilka crème de-namn som förekommer

De fjorton flaskorna hos oss fördelar sig på en handfull råvaror. Cassis är den största gruppen, därefter kakao, och dessutom finns vanilj, kanel, karamell och mocka. Kakao finns i två varianter, vit och brun, och skillnaden ligger i tillverkningen och inte i sockernormen.

Vissa namn som du stöter på i cocktailböcker för vi inte. Crème de menthe finns till exempel för närvarande inte i vårt sortiment. En mintlikör utan den beteckningen gör det, och det är just skillnaden: samma smak, ett annat namn och därmed en annan sockernorm.

Frankrike är för den här gruppen självklart ursprungslandet, med Bourgogne som vagga för svartvinbärslikören. Ändå kommer de flesta crème de-flaskorna hos oss från Nederländerna. Nederländska destillatörer har gjort beteckningen i generationer och använder det franska ordet såsom resten av Europa gör.

Var du kan börja

Crème de cassis är den mest kända användningen, och den är klassisk: lite i botten av glaset, fyllt på med torrt vitt vin. Med mousserande vin heter samma kombination något annat, men förhållandet förblir detsamma. Crème de cacao och crème de vanille hamnar oftare i köket än i glaset.

Vad som passar beror på vad det ska användas till. Kom förbi i Bathmen eller ring 0570 541 278, så reder vi ut det tillsammans.

Titta vidare

Alla flaskor finns samlade på vår sida likör. Per hus syns vad vi för: Bols, De Kuyper, Giffard, Van Wees, Kalkwijck och Sisca. Man kan också söka själv med sökmotorn över vårt sortiment.

Om femtonprocentsgränsen som ständigt återkommer ovan skrev vi Likör eller likorette. En annan grupp namn utan juridisk status behandlas i Triple sec, curaçao, Cointreau och Grand Marnier hålls isär.